Fyra saker en ny Linux användare bör veta

//Fyra saker en ny Linux användare bör veta

När du flyttar från ”det andra operativsystemet” till Linux, kommer du att känna igen dig på de flesta sätt. Men så är inte alltid fallet. Vi gör ibland saker lite annorlunda här.

Linux console

Om du gör övergången från Windows eller Mac (eller till och med från Android eller iOS), välkommen till vår värld.

Att använda Linux nuförtiden för att göra vardagliga datorsysslor är inte så mycket annorlunda än att använda andra operativsystem – vilket innebär att inlärningskurvan är obetydlig. I själva verket, min kollega Phil Shapiro arbetar på ett bibliotek som använder Linux på datorerna för sina besökare. Och han säger att de knappt märker att de inte använder Windows. Så lätt är det.

Det finns dock några saker på Linux som är lite annorlunda – och vi tror bättre – än med andra märken. Här är en kort “heads up” på vissa saker som kan vara bra för dig att veta innan du går över från du-äger-det-egentligen-inte Windows till fritt-öppet-och-ditt Linux.

 

Distributioner

Det finns bara ett Windows, precis som det finns bara ett MacOS. Visst, det finns olika versioner av båda – som Windows 7 eller Windows 10 – men de är i grund och botten evolutionära markörer på operativsystemets utvecklingsväg. Linux, å andra sidan, är annorlunda. Det finns bokstavligen hundratals Linux distributioner att välja mellan. Och medan de är samma, i den mån att de alla har ”Linux inuti” erbjuder alla varje användaren en annorlunda upplevelse. Vissa är utformade för speciella användningsområde, såsom att köra underhållningscenter eller säkerhetstestningar. Vissa är utformade för personer med mycket datorkunskaper och kräver inte bara kunskap om kommandoraden, utan också en förståelse för det inre  i operativsystem. Andra är enkla att använda – utformade inte bara för nya användare, men för någon som bara vill ha en dator som de bara kan starta och använda.

Ifall all din erfarenhet av att använda datorer har varit på Mac eller Windows-datorer, då kommer du förmodligen att vilja börja med en distribution i den senare kategorin. En som inte kräver att du lär dig så mycket av nördiga grejor för att komma igång. Även om du så småningom vill lära dig mer, för att bli ett Linux proffs, så börja med en lättanvänd distribution för att komma igång. Kom ihåg att även om en distribution är lätt att använda, är det fortfarande ett fullfjädrat Linuxsystem med samma kapacitet som en distribution avsedd för en hardcore datanörd. När du funderat ut vad det du verkligen vill ha i en Linux-distribution, då kan du gå vidare till någon distribution som kräver lite mer skicklighet för att konfigurera och fortsätta att lära dig mer.

För nya användare, skulle jag rekommendera Linux Mint, nästan alla versioner av Ubuntu, Mageia, SolusOS eller Manjaro.

 

Skrivbordsmiljöer

Precis som det finns bara ett Windows och MacOS, kommer båda dessa operativsystem i princip med bara en skrivbordsmiljö, eller DE. Även om detta inte är helt sant, finns det andra skrivbordsmiljöer som kan installeras på både Windows och Mac-datorer. Men varken Microsoft eller Apple gör detta känt för sina användare, och motverkar gärna deras användning.

Enkelt uttryckt är din skrivbordsmiljö ditt sätt att samverka med det underliggande operativsystemet – ungefär som de olika ”skins” du kan användas för att använda vissa program, t.ex. Winamp. Vissa, till exempel KDE eller Xfce, fungerar mycket liknande det klassiska Windows-gränssnittet. Andra, DE som härrör från det moderna GNOME, är utformade för att dra nytta av forskningen av användares arbetsflöde och vanor. Det finns DE som är mycket konfigurerbara och inkluderar en hel del bling-bling, som i allmänhet använder en stor mängd systemresurser. Samtidigt finns DE som målmedvetet konstruerats för att vara ”lätta”, som smuttar i stället för att klunka i sig processorkraft.

Även din distribution kommer med ett standard skrivbord, kan du ta andra DE för en provkörning. Detta kräver vanligen att ladda ner det DE du vill prova och installera dem på datorn. Om du hittar ett DE som passar dig bättre än din distributions standard, kanske du vill byta till en distribution som erbjuder just det DE som sin standard för bättre integration. Många distributioner erbjuder specifika versioner som har optimerats för olika datorer. Till exempel använder jag en version av Linux Mint som innehåller den relativt lätta Xfce istället för standarddistribution som använder Cinnamon.

Programvaror

Om du kommer från Windows eller Mac världen, är de flesta av de program du använder, redan installerade på din dator från början. Eller om du har installerat dem själv, oftast genom att ladda ner dem från leverantörens webbplats eller från en annan webbplats. De flesta Linux-utvecklare och användare anser att detta är en farlig praxis av en mängd olika skäl. Även om nedladdningar från tredje parts webbplatser ibland är möjligt med Linux, rekommenderas du att inte göra det – åtminstone inte förrän du har lärt dig använda Linux nog, för att förstå de möjliga konsekvenserna. Det omfattar inte bara säkerhetsfrågor, men kan förstöra systemet på grund av kompatibilitetsproblem med beroenden.

Din distribution kommer att ha hundratals om inte tusentals applikationer i sitt programförråd som har anpassats för att installeras och köras med din distribution, och din distributions arkiv ska ses som den mest pålitliga källan av programvara. Vissa distributioner gör också det tillgängligt med användarförråd. En del mjukvarudistributörer har sina egna databaser utformade för att fungera med din distributions pakethanteringssystem, även om du oftast måste lägga till dessa som en källa innan du kan använda dem.

Paket från ditt distributions arkiv kan installeras antingen genom att använda en grafisk pakethanterare (namn varierar, men titta under ”programvara” i menyn) eller genom kommandoraden. Pakethanteringssystemet varierar mellan distributioner, men du kan hitta mer information direkt på din distributions hemsida eller genom att söka hjälp av ditt distribution namn och ”pakethanterare” på internet.

Support

Oavsett vilken Linux-distribution du väljer att använda, när du stöter på ett problem som du inte kan lösa på egen hand, är hjälpen bara ett par klick bort. Det traditionella sättet att få hjälp är att gå direkt till din distributions hemsida, där du hittar kunskapsdatabaser, vanliga frågor och användarforum. Men på senare år har jag funnit det lättare att bara göra en sökning, inklusive nyckelorden på problemet tillsammans med namnet på distributionen. Åh, se till att använda ”Linux” som sökord, annars kommer det att sluta med en massa Windows svar.

**********

Denna lista är på intet sätt fullständig och jag önskar jag hade tid att täcka sådana viktiga frågor som ”uppdateringar”, ”rot” och liknande, men jag kanske gör det i en senare artikel.

Original av Christine Hall

2018-02-12T15:37:12+00:00 Linux|