I dag den 25 augusti har det gått 25 år sedan det där nu mera berömda meddelandet dök upp på diskussionsforumet Usenet. Meddelandet där Linus Torvalds för första gången berättade om sina planer på ett eget operativsystem. Allt som hänt sedan dess är, som man säger, histora.

Linux har inte bara vuxit i antalet rader kod och blivit större än någon kunde ana. Systemet och hela verksamheten runt omkring har också mognat. Stora delar av infrastrukturen på internet bygger i dag på Linux, likaså datacenter och superdatorer världen över. För att bara ta ett exempel: Android som i dag körs i majoriteten av alla smarta telefoner, bygger på Linux.

Länge bestod armén av utvecklare som drev Linux framåt av frivilliga som inte fick betalt för tiden de la ner på att ta fram ny kod. Så var det då, men inte i dag, vilket framkommer i en årlig rapport från Linux foundation. Andelen obetalda utvecklare har minskat stadigt de senaste åren, från 12,8 procent 2012 till 7,7 procent 2016.Där är vi i dag. Men vad har Linux för plats i den moderna datahistorien?

– Linux har betytt enormt mycket för öppen källkod. Samtidigt hade Linux inte funnits utan öppen källkod och människor, och företag, som ser ett värde i att utveckla något tillsammans istället för i traditionella stängda modeller. Linux är motorn bakom alla nya trender inom it, säger Jesper Rooth som jobbar på Red Hat

Företaget är ett av de första bolagen som började erbjuda mjukvara som bygger på Linux 1993. Själv började han som konsult 1999 efter att ha testat Linux första gången några år tidigare.

– Det tog två dagar att ladda hem på disketter, och två veckor att installera. Jag körde den på en gammal 486:a med diskettstation och förstod ingenting. Började läsa böcker, Linux for dummies eller något sådant. Men nu har jag väl gått från att vara Linux-frälst till öppen källkod-frälst, säger han.

Förklaringen till Linux framgångssaga ligger framför allt i att allt fler insett att vissa problem är för stora för enskilda företag att lösa på egen hand. Nyckeln är samarbetet, inte att det var gratis.

I samband med ett jubileum fallet det sig naturligt att blicka tillbaka och se på avgörande ögonblick i historien. Dock kan en succé också vara utan revolutionerande milstolpar, i alla fall om man frågar Jesper Rooth.

– Jag tror att hela grejen snarare är att utvecklingen skett stegvis och att systemet långsamt blivit bättre och bättre, säger han.

Vägen till framgång är inte alltid en dans på rosor. När Linus Torvalds skapade Linux fanns redan ett Unix-baserat operativsystem på marknaden, Minix. Och dess skapare, Andrew S Tanenbaum, var inte sen i sin kritik mot den nya aktören på marknaden. 1992 skrev han i ett inlägg på Usenet att Linuxkärnan var förlegad, innan den ens var ett år gammal.

Det var startskottet för en lång och numera berömd tvist om kärnans struktur. Kritiken låg främst i att det saknades strikt kontroll av källkoden, brist på portabilitet och att kärnan var monolitisk och därmed gammal. Tanenbaums övertygelse var att Linux skulle försvinna och ersättas av andra system inom loppet av fem år. Den spådomen visade sig vara felaktig, med råge.

Linux har alltid varit gratis.

Men det har inte hindrat att andra företag tjänat pengar på programvaran. Många av dem bidrar till utvecklingen av operativsystemet. Över 1 300 företag har bidragit till Linuxkärnan sedan 2005. Bara det senaste året har 5 000 utvecklare från 400 företag deltagit i arbetet. Och det går allt fortare, 7,8 nya ändringar varje timma och en ny kärna var tionde vecka ungefär. Några av bolagen är Red Hat, Intel, Samsung, IBM och Google.

Att fler dessutom får betalt för att ta fram ny kod kan påverka kulturen kring Linux och grunden i verksamheten. Öppenheten och innovationen har kretsat kring att alla kan bidra, utan dyra licenser och verktyg. Men nu är det också pengar inblandade. Men enligt Jesper Rooths kollegor på Red Hat är det en liten nackdel i jämförelse med de fördelar som följer i och med att öppen källkod allt mer blir standard inom mjukvaruutvecklingen. Samarbeten som tidigare varit otänkbara har uppstått tack vare fri programvara.

Det är dock inte alla företag som hakat på tåget. Microsoft vägrade länge att beblanda sig med Linux, och annan fri programvara också för den delen. Tidigare vd:n Steve Ballmer sa i början av 2000-talet att Linux är som cancer. Men vinden har vänt och nu älskar Microsoft Linux. När vd:n Satya Nadella presenterade sitt modulära operativsystem Azure Cloud Switch visade det sig att det bygger på Linux.

Det har funnits en hel del interna stridigheter i Linuxhistorien. Något som inte direkt gynnat Linux, även om det inte heller hindrat framväxten. Sven Tafvelin är professor emeritus och undervisade tidigare i datavetenskap på Chalmers tekniska högskola.

– Inom open source finns det ofta starka personer och starka åsikter. Det tråkiga i det är att det ynglar av sig nya versioner kring både det ena och det andra. Och de skiljer sig ganska lite åt egentligen. De borde kunna enas om att förbättra Linux istället. Torvalds kan få det svårt att hålla ordning ibland, och får skälla ganska hårt, säger han.

Läs också: Därför omfamnar svenska industriföretag öppen källkod

Sven Tafvelin sitter på en skattkista med anekdoter om svensk datahistoria. Tillsammans med kollegorna på Chalmers var han först i landet med att köpa in föregångaren till Linux, Unix, efter att ha läst om programvaran i en tidning 1974. Även om han aldrig direkt arbetat i Linux har han följt utvecklingen på nära håll.

– Linux styrka är att det fungerar oavsett hårdvara. Drivrutinerna däremot, där har de stött på problem. Nvidias GPU:er fungerar inte till exempel. Och det vi fortfarande väntar på är att det ska slå igenom på skrivbordssidan. Det är precis som med Unix, jag kunde inte kommunicera med byråkraterna på Chalmers. Jag fick gå över till Microsoft, det sved för någon som varit Mr Unix, säger han.

Utan Linux hade öppen källkod inte haft den position den har i it-världen. Linus Torvalds skapelse har påverkat miljontals produkter och tjänster. It-jättar har anpassat sig, om än något motvilligt i vissa fall, och mycket hade sett annorlunda ut om Torvalds inte varit sugen på ett hobbyprojekt. Appar, verktyg och hela datacenter vilar i dag på Linuxkärnan. 25 år i en människas liv är inte mycket, det finns många läxor kvar att lära och misstag att tvingas igenom. 25 år it-världen är en evighet.

– Det finns en del klagomål från yngre utvecklare. Linus Torvalds är van vid att programmera i sin stil, men han är en medelåldersman nu och så som han gör, gör man inte alltid längre. Men intresset är fortfarande stort. På kort sikt skulle Linux fortsätta fungera som vanligt, utan Torvalds. På längre sikt handlare det om hur kronprinsarna håller ihop det, vilket inflytande de har på utvecklarna, säger Sven Tafvelin.

Med över 18 miljoner rader kod i ryggen och som en del i hårdvara av alla möjliga slag är det bara att säga grattis på födelsedagen och se fram mot 50-årskalaset.

Saxat från IDG.se